Nyligen hemkommen efter två veckor på Sardinien varav den första med surfski EM och Ohana Mana Cup.
Har tidigare varit på Surfski EM i Portugal 2014 och Surfski VM i Tahiti 2015, alltid kul att kombinera en semesterresa med surfskitävling och träffa andra glada "surfskinördar".
 |
| Foto Kris Levemyr |
Den svenska gruppen med aktiva, släkt och vänner var nog den största av alla nationer. Flest aktiva paddlare hade nog Frankrike skickat.
Sveriges stolta landslag på detta mästerskap.
Vi andra aktiva som var där var anmälda som "privatister" och pga av mogen ålder anmälda i olika masterklasser. Åldersindelningen var Master A 35-39 år, Master B 40-49 år, Master C 50-59 år, Master D 60-69 år (vid fg EM och VM körde de enbart med 5-årsintervall). Denna gång hade arrangören dessutom valt att registrera samtliga masters i den årligt återkommande surfskitävlingen Ohana Mana Cup vilken dessutom var öppen för internationella deltagare. För att göra förvirringen total kördes det officiella EM'et samtidigt som Ohana Mana Cup i samma tävling med gemensam start och målgång :-)
Många svenskar, under ledning av surfskigeneralen Richard Holm och Svenska Kanotförbundet, hade fixat ett eget släp med surfskis från Sverige. Jag fick min surfski från Elio Kayaks / Mazu som kört ner ett släp från Portugal.
Då jag har förmånen att välja vilken surfskimodell jag skall ha för respektive race är alltid frågan en avvägning mellan fart och stabilitet.
Mazu Fitness (L580 B48) behärskar jag även i tuffare förhållande. Förväntade mig inte alltför svår sjö här på Sardinien så valet föll på
Mazu 45 (L610 B45) vilket är den modell jag normalt paddlar hemma. Medtagen paddel på denna resa var en
Knysna Swing LD.
Dagarna innan huvudtävlingen (Downwind 26 km) gavs tillfälle för riktigt bra träning med bra vind och vågor. Vinden ökade alltid på eftermiddagen kvällen, blev därför lite förvånad då man meddelade att tävlingen skulle köras på förmiddagen.
Avfärd från hotellet med buss. Tack Jonas för supporten med en "lång vattenslag" och användbara GPS-koordinater.
Den valda bansträckningen var start i Poetto och SO 26 km till stranden i Solanas beach.
Damerna startade ca 30 min före samtliga herrar. Förutsättningen var att man skulle stå vid sidan av surfskin med leashen kopplad. Gassande sol och ingen vind, prognosen var att vinden skulle komma efter ett tag. Bestämde mig för att ta det lugnt i starten och inte dras med i den allmänna hetsen.
Kom iväg hyfsat, efter ett tag såg jag Jonas Sääv, Richard Holm och Leif Davidsson. Första kilometern låg Richard, Leif och jag ihop och paddlade. Efter ett tag försvann Richard snett bak in mot land och Leif snett bak ut från land. Jag själv tänkte inte göra om misstaget från Tahiti där jag gick ut allt för långt från land och paddlade förbi målet. Hade lagt in kursen på min gps och följde nu raka vägen mot mål. Det var riktigt varmt och en lätt motvind. Snittade mellan 10-11 km/h och hade koll på pulsen som enligt plan låg på ca 80% av max. Efter ett tag kom det lite dyningar från havet från väst. Låg ihop med fyra italienare och de kämpade hårt för att bli av med mig. Det var nu olidligt varmt, en av dem släppte och rätt som det var stannade de övriga tre och slängde sig i vattnet. Jag tuffade på själv och då det var ca 7 km kvar började det att blåsa bakifrån. Var nu övertygad att jag hade samtliga av mina svenska master-paddlare bakom mig. Vinden ökade snabbt och byggde upp riktigt krabb sjö. Inledningsvis kändes det riktigt bra men vind och vågor ökade från norr och även dyningarna från väst byggde på så det blev riktigt tekniskt jobbigt. Jag närmade mig land och nu kom även jobbig spegelsjö därifrån. Kändes inte alls bra, min fokus var nu helt inriktad på att hålla balansen och hålla igång paddlingen så gott det gick. När det är en kilometer kvar dyker Leif upp från ingenstans. Därefter hör jag Richard tjoa till. Inte bra alls, jag som normalt brukar plocka placeringar på slutet.
Trots en katastrofal målgång där jag fumlade med leashen och det tog ca 30 sekunder innan jag kom loss från skin, lyckades jag hålla Richard bakom mig och var bara ca en minut efter Leif i mål. Lite surt då jag tidigare varit före honom på de surfskirace jag ställt upp på i år, SM och Seamasters :-)
En liten analys av mitt race: Valet av surfski, Mazu 45 (L610 B45) var helt rätt. På platten hade jag inte velat ha något bredare. När vinden kom på slutet med krabb oregelbunden sjö, dyningar, spegelsjö spände jag mig och försökte paddla snabbt istället för att slappna av och försöka hitta ett vågsystem i röran och surfa i det som fanns. Detta måste jag tillskriva min näst intill obefintliga träning i havsvågor detta år. (Vid träningspaddlingarna dagarna innan med riktigt stark vind och regelbundna 1 metersvågor gick det däremot hur bra som helst.) Jag drack sportdryck regelbundet och höll energinivån och pulsen på en bra nivå. Jag paddlade raka spåret från start till mål men hade nog haft en bättre avslutning om jag kommit lite mer snett utifrån eller legat närmare land. Lite fakta, distansen blev 24,8 km, snittfart 10,65 km/h, snittpuls 82% av max. Om jag jämför mig med totalsegraren så var min tid 129% av den och mot bästa svensk 122% vilket är ganska jämförbart med tidigare lopp jag kört. Dvs jag gjorde en helt ok insats utifrån min kapacitet men med en bättre avslutning på loppet hade jag kunnat pressa min tid några minuter.
RESULTATLISTAN
Jag kom således 6:a i Master C knappt 22 minuter efter 1:an i denna klass vilken var ingen mindre än "surfskikändisen" Oscar Chalupsky. Nästa år blir det Master D för min del, satsar då på pallen :-) Då är det Surfski VM i Hong Kong, du kommer väl med?
Kul att se duktiga svenskar högst upp på pallen, OS paddlaren Linnea Stensil 1:a bland damer U23
Emil Torstensson 1:a bland herrar U23
Bästa Mazu paddlare blev Amaia Olaberri som kom 2:a i damklassen med sin
Mazu 45. Till nästa år kommer även 1:an i damklassen, italienskan Susanna Cicali paddla
Mazu surfski. Kul!
Efter huvudtävlingen genomfördes Life Saving och SS2, men dessa låg utanför EM och var Ohana Mana. Solklart, eller??
Mellan racen körde Big O clinic i vågpaddling och effektiv paddelteknik.
Efter en veckas intensivt liv på resorten Calaserena med all inklusive och många trevliga möten hyrde fru Kersti och jag en bil och körde runt en vecka på ön och besökte många vackra platser.
Sardinien är en riktigt fin ö, ett besök kan varmt rekommenderas!
/ Hans Stén
