Jag får ofta frågor om stabilitet, inte minst vid val av surfskimodell. Delar här med mig av mina tankar i ämnet.
Förutsättningarna har varierat mellan 20 m/s vind och tremetersvågor på havet, "Åreforsen" i ÅEC till stiltje på insjöar. Har vid dessa tillfällen paddlat en mängd olika surfskifabrikat/-modeller och olika typer av paddlar, det är bakgrunden.
För att detta inte skall bli en lång uppsats tar jag nu kortversionen med de mest grundläggande faktorerna.
VATTNET
Gällande stabilitet är det väldigt stor skillnad att paddla på platt/lugnt vatten jämfört mot i vågor. Jag har inga problem att hantera den mest ranka elitsurfskin på platt vatten men har stora problem i jobbig sjö.
Jobbig sjö för mig är typ brytande sidvågor, stora oregelbundna dyningar/vågor/motorbåtssvall som kommer från olika håll, kraftig spegelsjö från land etc. Regelbundna vågor som kommer rakt framifrån eller rakt bakifrån är normalt inga större problem. Långa vågor/dyningar är som regel enklare att hantera än kortare (krabbare) vågor.
Forspaddling som tex. vid Åre Extreme Challenge är ett kapitel för sig men får nog också betraktas som "jobbig sjö" där vågorna/strömmarna stundtals kommer från en mängd olika håll :-). Start från strand i stora vågor ställer också krav på bra balans och teknik.
SURFSKIN
Bredd: En bred surfski är som huvudregel mer stabil än en smalare. Grovt brukar jag dela in surfskis i tre grupper: Breda/stadiga ca 56-50 cm, Medel/intermediate ca 49-45 cm, Elit ca 44-42 cm. Sedan beror det på var bredden sitter, ovan eller under vattenlinjen samt skrovformen.
Skrovform: Grovt finns det Rundformade skrov och U-formade/plattare skrov. Som regel är ett Rundformat skrov mer rankt än ett U-format/platt skrov. Man talar även om Initial stabilitet (dvs känslan direkt då man sitter i kajaken) och Slutstabilitet (dvs ett läge när det lutar men då det börjar ta stopp).
Vikt: En tung (eller tungt lastad) surfski är mer stabil än en lätt. På samma sätt innebär det att en tung person tynger ner en surfski mer (än en lättare) och ökar bredden i vattenlinjen samt sänker tyngdpunkten.
Sittbrunnen: En djup sittbrunn (med sitsens botten nära skrovet) är mer stabil än en upphöjd sits. (Däremot rent paddeltekniskt sitter du normalt bättre i en något högre sits). Sitthöjden går att justera uppåt med pads/liggunderlag.
En bred/vid sittbrunn där du inte har kontakt med sidorna gör dig mer rank än när du sitter tight. En för vid sittbrunn kan göras smalare med pads/liggunderlag vilka tejpas på bägge sidor i höjd med höftbenen. Detta tycker jag är en av de viktigaste åtgärderna för att enkelt förbättra stabiliteten i din surfski.
Rodret: Det finns olika typer av roder till surfski-kajaker. Underliggande roder är det som normalt är standard på en surfski. Detta är ett fast roder som är placerat under surfskin ca 20-60 cm från aktern. Inom denna kategori finns det: Ocean-modeller som är djupa/breda, Racing-modeller som är smalare och kortare. Dessutom kan man från vissa leverantörer köpa Maraton-modeller vilka är relativt små/korta samt mer vinklade och roderaxeln placerad längre fram. Grundprincipen är att ju större/djupare roder du har - desto mer stabilitet erhåller du. Ett roder som normalt inte är standard på surfski är släproder/kick-upp, vilket monteras längst bak på aktern. Används främst av multisportare som tidvis paddlar på grunt vatten. Denna typ av roder är inte att rekommendera om du vill ha mer stabilitet i vågor.
PADDELN/TEKNIK
Paddelföring: En hög paddelföring (vertikalt) gör dig mer rank än en låg.
Paddel: En kortare paddel är normalt mer stabil än en lång då den möjliggör en lägre mer kompakt teknik. Ett platt blad är stadigare än ett skålat/vridet. Ett större blad kan ge mer stöd i vattnet men kan vara mer instabilt pga vindfånget. Ett litet blad möjliggör korta snabba tag, vilket kan vara att föredra i jobbig sjö.
Snabba tag: Korta snabba paddeltag ger bättre stabilitet än långa tunga drag. Tänk på att "alltid ha en paddel i vattnet". Fysiskt omöjligt - men en bra målsättning i jobbig sjö.
Stödtag/brace: Ligger du stilla eller tappar balansen vid paddling är det bra att kunna ta ett stödtag med paddeln. Det innebär i princip att du trycker (eller slår) paddelbladets baksida mot vattnet som stöd. Inget du skall göra allför ofta om du vill paddla fort. Undantaget då man surfar snabbt i stora vågor/stark medvind, då "bracar" man ofta baksidan på paddeln på ena sidan i vattnet för ökad stabilitet eller då man vilar.
Sittställning: Spänner du dig blir du mer rank mot om du är avslappnad. En rak upprätt lätt framåtlutad sittposition är att rekommendera rent paddeltekniskt, men du blir mer stabil om du sjunker ihop något och lutar dig bakåt (ger dock inga stilpoäng😊).
Knävinkel: Ett långt framskjutet fotstöd med rakare ben och sänkta knän ökar stabiliteten mot höga knän (däremot försämras tekniken och benarbete vid alltför raka ben).
Benen ut: Känner du dig instabil, direkt vid istigning, efter en "re entry" eller att du vill ta en paus, fäll ut ett ben eller bägge benen gränsle på var sida om surfskin. Sätt igång och paddla och för tillbaka ett ben i taget samtidigt som du med fart tar ett stödtag.
FARTEN
Stödtag/brace: Ligger du stilla eller tappar balansen vid paddling är det bra att kunna ta ett stödtag med paddeln. Det innebär i princip att du trycker (eller slår) paddelbladets baksida mot vattnet som stöd. Inget du skall göra allför ofta om du vill paddla fort. Undantaget då man surfar snabbt i stora vågor/stark medvind, då "bracar" man ofta baksidan på paddeln på ena sidan i vattnet för ökad stabilitet eller då man vilar.
Sittställning: Spänner du dig blir du mer rank mot om du är avslappnad. En rak upprätt lätt framåtlutad sittposition är att rekommendera rent paddeltekniskt, men du blir mer stabil om du sjunker ihop något och lutar dig bakåt (ger dock inga stilpoäng😊).
Knävinkel: Ett långt framskjutet fotstöd med rakare ben och sänkta knän ökar stabiliteten mot höga knän (däremot försämras tekniken och benarbete vid alltför raka ben).
Benen ut: Känner du dig instabil, direkt vid istigning, efter en "re entry" eller att du vill ta en paus, fäll ut ett ben eller bägge benen gränsle på var sida om surfskin. Sätt igång och paddla och för tillbaka ett ben i taget samtidigt som du med fart tar ett stödtag.
FARTEN
Paddla fort för bra stabilitet. Extremt viktigt att inte bli passiv utan hela tiden hålla igång paddlingen för att inte tappa stabilitet. Även viktigt vid medvindspaddling. Går inte surfskin snabbare än det omgivande vattnet tappar du styrförmågan. Tappar du farten helt t.ex. efter upprepade stödtag i mot-/sidsjö blir du mycket instabil. Att ligga stilla med en för dig rank surfski är att likna med att stå stilla på en cykel. Är du osäker vid stillaliggande, tag stödtag med paddeln eller fäll ut bägge eller ena benet. Gäller även vid i-/urstigning.
KLÄDSEL
Klä dig varmt. Fryser du känns det otryggt och du spänner dig, då blir du instabil.
REMOUNT/RE ENTRY
Öva att komma upp i surfskin. Vet du att du behärskar detta i alla väder känner du dig trygg och då blir du stabil.
Hoppas att du med dessa tips har fått lite nya knappar att skruva på för att öka din stabilitet.
Bör här även nämna att en lång person (allt annat lika) som regel har något sämre stabilitet än en kort. Ganska logiskt då tyngdpunkten normalt är lägre hos kortare personer. Denna parameter är dock rätt svår att själv göra någonting åt, annat än att välja en stabilare surfski eller träna mer😊.
Som de flesta förstår är det ingen större vits (om du vill paddla fort) att sitta i en snabb men för rank surfski som du inte behärskar (vinglar, tvingas ta stödtag, tippar) mot att paddla en surfski som du känner dig trygg i, har stabilitet och kan paddla/driva på hela tiden. Samtidigt är det många gånger kul att paddla en snabb lite för rank surfski, som utmaning och för att utvecklas.
Avslutningsvis så vill jag säga att mycket av upplevd instabilitet sitter i det egna huvudet. Det gäller att flytta gränser, slappna av och ju mer du tränar ju bättre blir du 😊